Idag har jag varit i Italien i en hel månad!
Det är med blandade känslor jag tänker tillbaka på månaden. Dels känns det som om det var igår jag anlände till mitt nya hem och var omtumlad av alla nya intryck, dels känns det som om jag har varit här väldigt länge eftersom jag har så många minnen härifrån! Jag har aldrig varit borta ifrån min familj så länge som jag har nu. I början saknade jag min familj mycket, men för varje dag som gått har de stunderna minskat. Jag har aldrig haft känslan av att jag vill ge upp och åka tillbaka till Finland, nej. Saknaden har nog mera berört personer, jag har önskat att de vore här och upplevde saker med mig.
Ett tips till alla som har hemlängtan (jag tror att jag är den tusende som säger detta) Den bästa boten mot det är att hålla sig upptagen med andra saker. Inte för att tränga bort sina känslor, utan för att inse att man faktiskt kan klara sig på egen hand, vara stark, trots att man inte har sin familj brevid sig hela tiden.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti