A bit of Finnish problems

Objektiv

Jag  har i evigheters evighet haft en systemkamera, och jag har alltid älskat att fota. Dessvärre har inte mina pengar räckt till ett nytt objektiv, så jag har hållit på med mit kitobjektiv i nästan två år. Men nu i Julas fick jag pengar till att köpa mig ett Sigma 70-300 mm Macro APO objektiv. För er som inte har en blekblå aning om vad jag pratar om så kan man kort och gott säga att detta objektiv kan zooma riktigt nära men också få motiv längre bort att verka större. Denna skapelse är påväg till mig i skrivande stund, jag skall fota så jag blir tokig när det anländer!

Josefin on Ice

Idag skall jag äntligen sticka ut på isen för första gången på ett år ungefär....
Jag har väntat så mycket på att få sätta skridskon på foten, snöra åt riktigt hårt, sådär som bara föräldrarna kunde då man var liten, och åka iväg.  Idag skall jag äntligen göra det, bota Finlandslängtan lite grann  (fast jag inte vill lämna Italien så inser jag nog hur fantastiskt det är med isvinter och snö.). Jag skall alltså till en ishall i Catania tillsammans med Rachele och Ilaria, jag skall visa mina skills on the ice!

En dag

I förrgår åkte vi med några AFS-studenter till den lokala keramikskolan för att lära oss hur man dekorerar vaser och sådant. Vi hade det superkul och gjorde allt annat än målade vaser (åtminstone tänkte vi inte på dem så mycket).

När vi var klara gick vi till ett kafe och drack varm choklad. Den varma chokladen i Italien är liksom tjock och chokladig, som det BORDE vara, och om möjligt  godare än vanlig O'boy. Vi diskuterade hur man som keramikbutiksägare klarar av spänningen att en jordbävning kan hända när som helst. Det måste ju vara helt nerv-wrecking!

Efteråt kom Maud (Holland) till mig och åt Lasagne. Hon bor 30 km härifrån så det var lite knepigt för att sticka hem vid lunchtid. Efter maten kom min assistent och vi förde hem henne. Nästa veckoslut skall jag till Niscemi och fira Taylor ( Nya Zealand) och Eunices (Malaysia) sista veckoslut här i Italien. Det får mig bara att inse hur lite tid som finns kvar nu...

How...

How do you know what is a dream if you never accomplished one? How do you know what is an adventure if you never took part in one? How do you know what is anguish if you never said goodbye to your family and friends with your eyes full of tears? How do you know what is being desperate, if you never arrived in a place alone and could not understand a word of what everyone else was saying?

How do you know what is diversity if you never lived under the same roof with people from all over the world? How do you know what is tolerance, if you never had to get used to something different even if you didn't like it?

How do you know what is autonomy, if you never had the chance to decide something by yourself? How do you know what it means to grow up, if you never stopped being a child to start a new course? How do you know what is to be helpless, if you never wanted to hug someone and had a computer screen to prevent you from doing it? How do you know what is distance, if you never, looking at a map, said "I am so far away"? How do you know what is a language, if you never had to learn one to make friends?

How do you know what is patriotism, if you never shouted "I love my country" holding a flag in your hands? How do you know what is the true reality, if you never had the chance to see a lot of them to make one. How do you know what is an opportunity, if you never caught one? How do you know what is pride, if you never experienced it for yourself at realizing how much you have accomplished?

How do you know what is to seize the day, if you never saw the time running so fast? How do you know what is a friend, if the circumstances never showed you the true ones. How do you know what is a family, if you never had one that supported you unconditionally? How do you know what are borders, if you never crossed yours, to see what there was on the other side? How do you know what is imagination, if you never thought about the moment when you would go back home?

How do you know the world, if you have never been an exchange student?

Ursäkta

Jag hoppas ni inte blivit alltför oroliga med tanke på vad mitt sista inlägg handlade om, men don't worry, Jag hade ju min krigarhund Enea med mig . Dessutom är bensinen tillbaka nu, så ingen panik från min värdsysters del över det vita brödet...
Nåjo iallafall. Denhär perioden har varit fylld med strejker, jag har varit borta från skolan en dag p.g.a. just det. Som AFS-deltagare så får jag inte riktigt delta i demonstrationer (När jag läste regeln så trodde jag inte det ens skulle finnas en chans för mig att gå på en, men jag har blivit tillfrågad till tre olika demonstrationer)
Idag skall jag gå på en teaterövning med en nyinförskaffad kompis - vår skola är så gigantisk att jag inte sett henne förr. Hon frågade mig om jag ville joina och jag tänkte att det aldrig skadar att pröva (nyckelord som utbytesstudent: "Ja"). Det blir bättre uppdatering på eftermiddagen tror jag!

Bensintankar

Idag är jag borta från skolan, eftersom vi strejkar på grund av de höga bensinpriserna.
Butikshyllorna gapar tomma.. Brödet och mjölet är slut (ett faktum som fick min värdsyster Ilaria att hoppa i taket)
Det är inte bara vi som strejkar, det är också bensinmackarna. De har planerat att göra det i upp till 8 dagar. Tänk er 8 dagar utan bensin i ett samhälle där man tar bilen överallt, tillochmed de korta sträckorna... Om någon skickat något till mig kommer det inte fram förrän om två veckor..

Jag får helt enkelt göra som vi gör därhemma när det kniper:  ta mig ut på jakt i urskogen med min isbjörnspäls på ryggen och med mina bara händer som vapen...

Och så tar jag min trogna jakthund Enea med mig... (seriöst så är han en riktig fegis)

Kom just till insikten att jag inte vill lämna Italien.

Alltså ja... Jag har väl tyckt om Italien från första början och har nog inte velat åka hem en enda gång  (bara önskat till bottnet av mitt hjärta att folk därhemma vore här ibland) men idag INSÅG jag verkligen det.

 Jag har en själasyster här som förstår precis allting jag tänker.

 Jag har en hund, något som jag alltid velat ha, men måstat avstå från p.g.a. allergi i familjen.
Jag har en katt, och inte vilken katt som helst, utan en helvit sådan som älskar att gosa.
Jag får komma och gå som jag vill, precis som där hemma.
Jag är redan litet smårädd för hur jag kommer att tackla min hemkomst, omvänd kulturschock nivet. Jag har ju som tur ett halvår kvar med min familj här, och jag vill göra allt jag kan för att göra den tiden minnesvärd! Det kommer att gå så snabbt!

MISSION COMPLETED

Jag är klaaar, nu vet jag vem som är mördaren i "Dieci piccoli indiani". Jag tänker dock - snällt nog - inte förstöra för er, utan viskar hemlisarna åt Susina som sitter i min famn i stället (hon verkar inte tycka det är så värst intressant, tuschkorken är dock mycket roligare).

Det känns som jag har nått en stor milstolpe. Jag har äntligen läst en bok på italienska av vilken jag förstod över hälften av det jag läste. Jag förstod till och med 90 %!  och det utan att slå upp ett ord!

Buongiorno latte con caffè

God moorning!
Jag steg upp tidigt nu igen, det är skönt att ha lite tid för sig själv såhär på morgonen. Idag skall jag ha en massa lektioner i skolan som jag egentligen inte gör något alls på och sedan kommer jag hem klockan 12, så det är en rätt så kort dag. Jag skall väl antagligen använda timmarna till att läsa på min bok ("Dieci piccoli indiani" - är på slutrakan folks!) och plugga historiaprov som vi har på måndag. 70 sidor, behöver jag säga att det är på italienska?




Som utbyteselev i ett land där man knappt kan säga ett ord i början så är det nästintill livsviktigt att ha detta verktyg. Jag vet inte hur jag hade gjort de första dagarna om jag inte hade haft min ordbok. Jag använder den fortfarande väldigt flitigt då jag gör läxorna...

5 cose...

Jag har skrivit 5 saker jag saknar med Finland, nu blir det 5 saker som jag gillar med Syditalien (OBS! syd- och norditalien är som två olika länder kulturmässigt!)

•  Människorna -  Alla personer är så varma här. Häromdagen var jag ute och gick med Enea då jag mötte och började tala med en trevlig gammal farbror med en annan hund. Vi pratade ett bra tag och jag lämnade konversationen leende, smalltalk-talangen är liksom medfödd här!
  
• Pastan - Säga vad man vill om hur mycket man saknar det ena eller det andra, men det Italienska köket är fantastiskt. Varje dag lagar vi lunchen från scratch, alltid pasta, och en av mina favoriter (förutom lasagne) är pasta med musslor! När jag berättade för mina vänner att pasta äts högst en gång i veckan i Finland så tappade de hakan : "VAD äter ni då?". Jag kunde inte svara, för jag har glömt...
  
• Språket - det är verkligen ett väldigt vackert språk, italienskan. Dessutom har varje region en egen dialekt (de liknar varandra lika mycket som danska och svenska typ). Sicilienskan låter väldigt rolig, som om man skulle ha en potatis i munnen
  
• Arancini (rakt översatt: små orangea) - det absolut första intrycket av Sicilien för mig! När jag landade och möttes av min värdfamilj frågade min värdmamma om jag var hungrig och bjöd på en arancino. Dessa skapelser är risbollar - fyllda med Ragù (en sorts köttsås) eller tomatsås och mozzarella - rullade i ströbröd. De är helt supergoda och jag rekommenderar dem för vem som helst som kommer till Sicilien
  
• Marknaden - Detta är inte alls som Åbo torg. Folk som skriker överallt. De som säljer ropar skämtsamma förolämpningar åt varandra medan lukten av färsk fisk och kryddor hänger i luften. Atmosfären måste helt enkelt upplevas

Italien är ett väldigt mångsidit land kulturellt sett och jag är glad att få ta del av det!

5 things...

 Det är nästan oundvikligt att sakna  saker från Finland ibland, hur bra man än trivs så jag har bestämt mig för att skriva en lista över  5 saker jag saknar från mitt kära hemland

• Transportsystemet - i Finland fungerar lokaltrafiken väldigt bra, och man kan tillförlita sig på bussar och spårvagnar i alla större städer. Här föredrar man (med rätta) att ta bilen..
  
• Rostat rågbröd med oltermanni och gurka - Detta är det första jag skall äta när jag kommer hem, I promise!
  
• Utländsk mat - ja, ni såg rätt. Italien har ett så "komplett" kök i sig, så de söker inte riktigt efter andra kulinariska upplevelser. Sushi står högt upp på listan av mat jag vill äta just nu
  
• Purkka - jag är en tuggumi-junkie, det vill säga jag tuggar ALLDELES för mycket... Jag älskar Jenkki med Spearmintsmak!
  
•  Snön - jag vet att ni inte har så mycket av den varan därhemma heller... Jag saknar att skida, att skrinna, kasta snöbollar. Komma in rosenkindad och fräsch efter att ha byggt en snökoja. Åka pulka! (Kanske idylliserar jag litet, eftersom jag nog väl kommer ihåg att mina tår var nära att frysa av förra året, men ändå)
  

Jag tror det är viktigt att erkänna att man saknar saker och ting, på så sätt kan man tackla alla kulturshocker och problem mycket bättre än om man förnekar dem.  

A day in my life

Jag vet att några av er gärna skulle läsa vad jag gör en vardag här i Italien, så jag tänkte att jag skulle skriva ner vad jag har på programmet i skolan en vanlig måndag
Imorse steg jag upp med tuppen  (klockan 6), Sängen var mycket lockande att stanna kvar i kan jag lova.

Skolan börjar alltid klockan halv 9 och jag brukar vanligtvis cykla dit eftersom det inte alls är långt, en knapp kilometer ungefär. Dessvärre har min cykel punktering just nu, så jag åkte till skolan med Giuseppe och Rachele. Här tar alla bilen så fort avståndet är mera än 500 meter, jag står dock inte ut att sitta still så mycket...

Första timmen hade vi religion. Vi har det en gång i veckan och jag älskar det verkligen. Det handlar inte egentligen så mycket om religionsundervisning. Vi har inga böcker och läraren låter oss diskutera om i princip vad som helst. Min lärare frågade idag om jag kunde läsa Edgar Allan Poe's "The Raven"  högt inför klassen på engelska nästa gång, bara för att, liksom (dessutom är jag ungefär den enda som kan lite engelska i skolan).

Andra timmen var det Fysik. Vi håller på med ideala gaslagen (tror att det heter så på svenska) för tillfället, vilket är rätt så enkelt. Tillsammans med religionläraren (professor Farinata) så är fysikläraren (Professor Lanno) min favorit. Inte för att jag tycker så mycket om hans ämne, men han är mycket lik min mattelärare därhemma, med sina egna interna skämt. Han tycker det är superkul att ta min ordbok, slå upp ett random ord och använda det i sin undervisning (som den gången då han ropade åt alla att de var alldeles för "OFORBEREED").

De nästa två timmarna hade jag italienska, vilket innebär att jag bytte klass till 1an (motsvarar 8an i Finland). Jag skrev en artikel om föroreningen i medelhavet och världshaven - väldigt kort sådan dock - och läste lite på "dieci piccoli indiani" (jag är nästan klar, folks!).

Den allra sista timmen var det Historia. Ganska långrandigt enligt mig. Läraren tar varannan lektion upp 3-4 elever och förhör dem, medan resten av klassen inte gör något alls. Dessutom så brukar professoressan dömma efter sitt eget humör, så risken blir att man får en 5a istället för 8an man förtjänade... Vi håller iallafall nu på med industriella revolutionen i England, ganska färdigtuggat för min del, så jag kan koncentrera mig på italienskan. 

Klockan halv två var vi alla hemma och Silvana som är hemma pågrund av ögoninflammation - hon fick den av aska från Etna som hade utbrott nyss - hade lagat min favoritmat : Lasagne. Inget i Italien går upp mot Silvanas hemlagade mat, jag säger bara det!

Nu skall jag bege mig in i läxlandet, jag har läxa i kemi och engelska imorgon.. Klockan åtta bär det av till gymmet där jag skall slå och sparka vettet ur en boxningssäck. Förra gången höll vår tränare på att mörda oss med magmuskelövningar, så vi får se vad för demonisk plan hon har nu...

New years' revolution

Jag hittade just en sida som är helt underbar, den kallas new years revolution (Klicka här för att komma till sidan) I 31 dagar skall man utföra en daglig utmaning. Helst skall man börja den 1 januari, men det går också senare. Man kan välja mellan tre olika "revolutioner", dessa är "get fit" "save money" och "try something new". Jag har valt "try something new" och min första utmaning är att se på en klassiker jag aldrig har sett förr.
Så ikväll skall jag se på Breakfast at Tiffany's med värdsyrran


Kanske jag skall blogga om hela utmaningen? vi får se!

Costa Concordia

Jag antar att ni har hört om kryssningsskeppet som gått på grund i förrgår kväll/natt utanför Italiens kust...
Litet är jag nog puttrig på informationen här i Italien, eftersom jag fick reda på om olyckan av en Finländare... Dessutom har de som var ombord på skeppet också klagat på dålig info.That's the negative part about Italy, allt är långsamt, också i krissituationer.
Som tur är så gick båten på grund väldigt nära en ö, så det blev ändå ingen Titanicsituation (sådär annars så hände detta på 100-årsdagen av Titanics sänkning) med 100tals döda. Jag tror dock att de som dog hade kunnat överleva om besättningen hade gett bättre instruktioner. Nåja, det är lätt att sitta framför skärmen och klaga på dittan och dattan. Jag tror att Italien är litet pinsamt berörd av händelsen, därav den dåliga informationen.

Här har ni en video, det ser ganska skrämmande ut när en så stor båt ligger på sidan sådär..

Tacktacktac

Jag har fått världens mest underbara present på posten idag!
Det var ett paket ifrån Finland med min kära vän Josefin som avsändare,inte samma person som jag dock. ("Honestly,Ron, how can people be in two places at once") Jag blev superglad då jag såg det. Ännu gladare blev jag då jag öppnade och såg en massa brev från alla mina vänner + några presenter! Jag har fått mig några hjärtliga skratt.

Från avskedsfesten, alla som var där finns på bilden utom...

... denna tösen :) 

 Dessutom har jag så många fler vänner  som jag inte har bild på som skickade brev, ni är inte bortglömda!Jag vill att ni skall veta hur mycket jag verkligen håller av er. Även om jag är fruktansvärt dålig på att hålla kontakten så finns ni alltid i mina tankar!
Jag har ännu inte läst allihopa av breven - jag skall sätta mig ner snart och ta åt mig allt det skrivna - men åh vad glad jag blev, TACK!

Kickboxning

Nu har jag kommit hem från min andra kickbox-träning.... PHEW! vår tränare är riktigt spurtig av sig, så man kan inte lata sig även om man skulle vilja. Det är kul att avreagera sig på boxningssäcken, mina sparkar ser väl sådär smått patetiska ut, men jag har det roligt och det är det som räknas, eller hur?

Jag har alltså bestämt mig för att fortsätta med min nya hobby, nästa träning på fredag!

hobbies

Många dagar här har varit rätt så händelselösa på eftermiddagen. Jag klandrar ingen, men jag råkar vara en person som därhemma knappt står stilla på dagarna... Jag har visserligen pianolektioner, men det är rätt så asocialt att sitta för sig själv och plinka, hur underbart det än är. Så jo, jag tog tag i saken och på måndag direkt efter skolan skall jag gå och pröva på en ny hobby, det vill säga:
 *trumvirvel*

 Wait for iiit...

Wait for it....

 Kickboxing! 

jag har aldrig prövat förr, men när Rachele tog upp idén var jag mer än intresserad, så vi skall gå och kolla på träningen imorgon och sedan skall vi bestämma oss. Jag känner mig väldigt peppad! ^^

Photoshop

När jag köpte min dator kom det med 30 dagars trial på photoshop elements, jag använde direkt upp den provperioden. Nu när min dator reparerades fick jag pånytt en 30 dagars trial, FUNFUNFUN!

Shopping!

Häromdagen åkte jag på shoppingrunda tillsammans med Rachele, Eunice (som är en nykomling från Malaysia, hon skall stanna här i två månader) och Eunice's värdsyster till Porte di Catania. Eftersom Caltagirone är så litet finns det inte så vrålmånga butiker, så vi åkte alltså till ett shoppingcenter.  Jag tänkte att jag inte skulle behöva ta med kameran. "Vad behöver jag fota anyway?" tänkte jag förmodligen. Jag ångrade mig redan då vi klev ut ur bussen...
Nåjo, iallafall så fanns det en hel saker som saknades i min garderob, bland annat vinterskor. Trots att det inte blir -20 grader här så blir det kallt och blåsigt på vintern, så mina converse - hur mycket jag än gillar dem - räcker inte riktigt till.
I "le porte" fanns det en massa olika butiker - bl.a. en butik proppfylld med Lindt-choklad i alla former och färger (Detta var verkligen en situation där jag förbannade mig själv för att inte ha tagit med kameran). Jag blev så förvirrad av alla valmöjligheter, så jag köpte ingenting därifrån.
Vi hade det verkligen trevligt, och jag kom ut ur köpcentret med en hel del påsar. Dessutom var det ju rea på allting jag köpte! Här kommer några bilder av en del av sakerna jag köpte

dessa skor har en superskön fodring, jag skulle kunna gå runt med dem konstant

Ett par sockor att gå runt i huset med. Alla går med skor inomhus men jag föredrar  hederliga yllesockor.

Jag har inte ägt en huppari (Hoodie, luvtröja...) på år och dar, denna är väldigt skön. Den långärmade tröjan är från HM

Auguri!

Hejsan hoppsan,
Jag tänkte berätta lite om mitt nyårsfirande här. Det började med att vi skulle äta middag tillsammans med några släktingar hemma. De skulle komma klockan 8 men eftersom vi ju är i Italien så kom de klockan 10 istället utan att någon så mycket som vred på sig!
Vi åt ca tre olika rätter efter varandra och alla var väldigt goda - jag var dock mätt efter den första... Vid tolvslaget tände vi tomtebloss och skålade med champagne och ropade AUGURI till varandra. Det var verkligen härligt, alla var så glada och vi dansade och sjöng tillsammans med familjen.
Efter klockan tolv begav Rachele och jag oss till Christinas hus för att spela kort - Oh and by the way, Italienarna älskar att spela kort, jag är en mästare på Carioca nuförtiden - Vi hade det superkul fast jag förlorade nästan alla gånger.  Konstigt nog kände jag mig inte ens trött fast klockan typ var halv 4 på morgonen då vi begav oss hemåt. Vi stannade vid ett café - här är caféerna öppna dygnet runt på nyår - och tog en varsin kopp kaffe.
 När vi kom hem kände vi inte riktigt för att lägga oss, så jag föreslog att vi skulle vänta på soluppgången. Vi spelade kort tills himlen började ljusna, varefter vi gick ut och tittade. Det tog ett bra tag innan solen verkligen kom upp, men när den väl gjorde det var det en alldeles fantastisk vy! Tur att jag hade kameran  med mig.

Sicilianska kort

Min italienska familj ( jag är längst av alla så jag kompenserade med att ställa mig på knä !)

Soluppgången var verkligen något magiskt. Som grädde på moset liksom!

Jag är väldigt nöjd med mitt nyår, jag är fortfarande trött (sov typ hela dagen igår) men ack så roligt det var!

Hur firade ni nyår?