Sommarlovet har äntligen börjat, och mitt första gymnasieår har nått sin ända!
Det är helt otroligt hur allting har gått så snabbt! Det känns som om jag har hunnit med en massa. Jag har träffat många nya människor, och det känns faktiskt som om jag har umgåtts med dem längre än ett fjuttigt år.
Om tre månader är jag påväg till Roms flygplats. Jag har fått reda på vilket klockslag också, allting är ordnat och bokat så långt som till Leonardo Da Vinci's flygplats ( har för mig att den heter något åt det hållet). Sedan är det ett 3-4 dagar långt läger i Rom. Därefter skall vi väl ta oss till våra nya hem antar jag, men jag har inte fått någon info om hur jag skall pallra mig dit! Det är ju inte bara sådär att gå från Rom till Sicilien ;)
Jag har verkligen inte vågat planera in en avskedsfest, det är liksom för deprimerande. Dock har några vänner påpekat att jag borde ha en iallafall... GAAH!
Det var någon utbytesblogg (har läst så många så jag minns inte vilken, haha!) som skrev att hon höll ett "See-you-again-soon-party". Det kan jag kanske sträcka mig till. Jag är inte gråtartypen, men möjligtvis blir jag det den dagen jag skall säga hejdå. Så om jag säger " vi ses igen" kanske det blir mera smärtfritt?
Jag har hittat ett favorituttryck på Italienska, som jag tänker njuta av nu de första sommardagarna:
Bel far niente =skönheten med att göra ingenting
Ciao Carini!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti