torstai 9. helmikuuta 2012

Frutta

Något jag älskar med Sicilien är deras frukter. När jag kom hit var det persiko-, vindruvs- och nektarinsäsong, sedan kom drakfrukten (den som växer på kaktusar) och granatäpplena. Nu har jag måstat ersätta mina älskade vindruvor med apelsiner och mandariner istället, vilket dock inte alls är så tokigt. Därhemma är det en massa möda med att skala dem och sen är de inte alltid så värst goda heller, men här är de himmelska. Det bästa är att min värdfarfar (Ciccio) är trädgårdsmästare, så vi har aldrig slut på frukt. Man äter frukt efter varje måltid här, en vana som jag tycker många skulle kunna ta efter!

För några veckor sedan gjorde Silvana apelsinmarmelad (jag blandade i kastrullen, så var med på ett hörn), som vi sedan åt på rostat bröd på Söndagsfrukosten.




tiistai 7. helmikuuta 2012

Halva tiden

Jag har fått mitt objektiv nu. YES!
Jag prövade att fota lite igår, här har ni en provbild. 


Jag har idag varit exakt halva tiden här.
Usch, nu börjar nedräkningen, det vill jag inte. Min vän Chiara påminde mig idag om att hon kommer att sakna mig då jag åker. Jag vill inte åka! Jag vill frysa tiden och stanna här jättejättelänge. 

Sant Agata

I söndags åkte vi till Catania för att fira St Agata (deras skyddshelgon). Jag hade lite hört före hur det skulle firas, men väntade mig inte alls denhär storlekens festligheter. Jag log hela kvällen - tog foton gjorde jag också, här har ni en bomb!

Såhär gör man Torrone, en lokal sötsak av mandel


Dessa hängde på typ alla balkonger i stan för att ära den unga sankt Agata





Det finns en lång väg som går tvärs igenom Catania - Via Etnea. Längs denna gata strosade vi och tittade på alla fina marknadsstånd när plötsligt det börjar smattra och ha sig. Jag måste säga att det var det vackraste fyrverkeriet jag någonsin sett!

Dessa ljus vägde omkring 50 kilo! "I devoti" d.v.s. de som mottagit ett bönesvar av Agata bar runt på dessa kolosser. 
Det fanns 12 stycken stora "pelare" utsmyckade med målningar och guldornament. Den äldsta pelaren var några hundra år gammal. Frivilliga personer bar på dessa. De var så tunga att de måste ta paus var tredje meter!



I devoti är klädda som de är (vitt nattlinne, svart mössa och vita handskar)p.g.a en historia om hur Agata räddade Catania. En natt hade Etna utbrott och lavan nådde utkanterna av Catania. Folk sprang ut i natten i bara det de sov i och hämtade Agatas slöja (hon var redan då ett helgon) till närheten av lavan för att be för folkets räddning. Otroligt nog så stannade lavan upp och Catania räddades tack vare Sankt Agata.

Detta var huvudtåget. En superlång rad med Devoti drog på vagnen - de var seriöst tusentals. De ropade "Cittadiinii: Devoti, devoti tutti. Viva Sant Agata, viva sant Agata" " Cettu,Cettu" (ungefär "stadsbor, lojala, alla är vi lojala. Leve sankt Agata, Leve sankt Agata" "ja,ja"). Man kunde donera en massa saker till henne som tack för hennes nådighet. Många donerade ljus, pengar och blommor.


Hoppas ni hade en trevlig Sankt Agata ( eller Runebergsdag då) jag avslutade min med ett leende på läpparna!





sunnuntai 5. helmikuuta 2012

Italienares känsla för snö

Det snöar för fullt i Rom. Alla har halvpanik för att det skall bli så kallt, just nu är vi nära 0-strecket, och bävar för ifall det skall snöa . Jag ser fram emot dagen då det singlar ner lite flingor här i Sicilien, nog för att jag säkert måste se i månen efter den stunden, men det skulle vara coolt - säger jag som är uppväxt med snö varje vinter. Rachele är också peppad på att kasta lite snöbollar, hon berättade nyligen att hon aldrig kännt snö knarra under hennes fötter. Aldrig..

I Finland är man ju beredd på snöväder som dessa. Vi måste ha vinterdäck, vägarna plogas konstant ( om man inte bor där jag bor förstås, där det ibland skippas...) och vi har kläder gjorda för dessa tillfällen. Det hör liksom till normaliteten att 3(0) cm snö singlar ner och att sjön täcks med ett tjockt istäcke.

Här i Italien är det mer eller mindre Kaos. Vägarna är igenbommade av alla bilar som inte kan ta sig någonstans, en massa tåg har stannat upp och hela städer är isolerade från omvärlden och har ingen matimport för tillfället. Jag klandrar dem inte, de skall ju inte behöva vara beredda på sånt här heller...  

Silvana trodde knappt på mig då jag sade att vi typ aldrig stänger ner skolorna då det snöar. Här gör man det utifall att det kanske skulle snöa... Jag kommer ihåg förra året då det var en riktigt hemsk snöstorm - även i finska mått mätt - då det kom ner åtminstone 30 cm snö på en natt, och skolan höll ändå upp sina portar och allt fortsatte som vanligt.


.



Glad Runebergsdag!
Visst är det så man säger, inte sant?
Jag tänkte överraska min värdfamilj med runebergstårtor (i muffinsversion), nu när det är söndag och jag har tid och allt.
 Tyvärr så måste jag ge upp den tanken, eftersom idag är ST Agata, d.v.s. idag firas Catanias skyddshelgon.
Enligt min värdmamma är det ett helt fantastiskt spektakel - hon är född i Catania, så hon har barndomsminnen från denna dag. Om en timme sticker vi iväg till Mormor i Catania och skall antagligen ta del av en av hennes fantastiskt goda (och överflödiga) lunch. Sedan skall vi gå och titta på helgonprocessionen. "De lojala" - de som har bett till Agata och fått svar - bär omkring hennes reliker i stan och ropar sitt lov. På kvällen är det dags för fyrverkerier i centrum av Catania. Jag kanske missar den delen eftersom det tydligen är ganska kaotiskt (Maffian brukar kretsa runt)

Jag får försöka mig på tårtorna någon annan dag, för detta verkar ändå som en kul festlighet!

lauantai 4. helmikuuta 2012

Sabato

Tjenare människor!
Idag är det lördag, vilket för det flesta av er betyder sovmorgon. Inte för mig dock. Klockan 7 imorse steg jag upp och gjorde mig iordning för skolan, precis som jag har gjort alla lördagar de senaste fem månaderna.
På Lördagar har jag inte världens tyngsta program: bara en timme matte, en timme fysik och sen hem igen. Dock så kom Signor Pagliotta (min volontär/assistent/lokal rep.) till skolan igår och det ser ut som om denna slappa tidtabell skall få sitt slut om två veckor. ÄSCH! Jag skall börja ha Italienska med resten av min klass. Detta innebär att jag skall läsa Divina Commedia - det där mästerverket som en farbror kallad Dante skrev, ni vet? - och analysera en massa texter av Petrarcha, Macchiavelli etc.  Italienarna ägnar 3 år till att studera Divina Commedia i skolan. Det är ett så gigantiskt och invecklat verk, plus att det ju tillhör deras kulturarv. Jag hoppar liksom in i mitten ...

Jag ber om ursäkt för öknen som bloggen har bjudit på här i någon vecka. Jag har en miljon ton med läxor som skall hinnas ikapp med, så därför har detta väl inte varit en oas av inlägg på sistone..
Är det något ni vill att jag skall berätta? Kommentarsfältet är till för att kommentera (mr. obvious) så ni får fråga hur mycket som helst! (jag är väldigt van vid alla sorters frågor vid det här laget, så jag tror inte ni kan komma upp med något alltför konstigt ur mina ögon sett!
Fråga och föreslå helt enkelt!


Jelly beans