Näytetään tekstit, joissa on tunniste I Italien. Näytä kaikki tekstit
Näytetään tekstit, joissa on tunniste I Italien. Näytä kaikki tekstit

perjantai 9. maaliskuuta 2012

Oggi

Idag har varit en riktigt fin dag. I skolan gjorde vi inte så mycket förutom att titta på skolans volleybollturnering (vi van sådär by the way!), prata om ung företagsamhet med italienskaläraren och se på film på engelskan. Våra engelskalektioner består till 80 procent av filmtittande, då oftast dem med min enkkalärares älskling Kevin Costner i huvudrollen... Detta är något jag inte riktigt greppar, har de inte någon läroplan att följa? För min  del gör det inte så värst mycket med tanke på att mina engelskakunskaper är rätt mycket högre än alla andras här, men jag tycker lite synd om de som inte fattar alls vad som sägs (vi tillåts inte ha subtitles). Resten av engelskaundervisningen består av shakespeare och liknande , något jag tycker är rätt så intressant men som ingen typ fattar något alls av...
Efter skolan kom Chiara - en klasskompis - hem till mig och så såg vi på Moulin Rouge tillsammans (i studiesyfte, eftersom det är just den vi skall sätta upp i sommar med teatergruppen). Riktigt fin film, och vår version är inte så pjåkig den heller om jag får säga det!
Efter filmen var det pianolektion som gällde. Min värdmamma hämtade mig sedan och vi gick och beställde pizza. Det är internationella kvinnodagen så det måste ju firas!

 Hemma väntade souvenirer hämtade av "farfar" från Rom. Jag fick en mascara och eyeliner, tänk vad fint av honom att tänka på mig också!





Imorgon består i stor del utav en massa packande och stressande inför Aosta - alltid kvällen före, att man aldrig lär sig!


Ciao!

maanantai 5. maaliskuuta 2012

I have something to tell you

Jag har vetat detta rätt så länge, men har valt att inte berätta det i bloggen förrän alla datum var helt säkra...

 Om en vecka, närmare bestämt på Lördagmorgon, skall jag kliva på ett flygplan.
Detta flygplan kommer att ta mig norrut mot ett kallare klimat och framförallt mot SNÖ (förhoppningsvis) som jag har saknat så mycket. Jag har redan börjat packa så att jag säkert skall få med mig allt och inte glömma något viktigt, here we come!












Ja, kanske jag skulle precisera mig... Jag skall alltså inte hem till Finland (Ni får vänta med det i ett tag ännu, mina otåliga fans!), utan skall för en vecka bege mig till Valle d'Aosta, en liten by vid alperna. Jag kommer att bo i en värdfamilj och gå i skolan där. Byn har tre talade språk: Italienska, Tyska och Franska. Förutom att gå i skolan på dagarna kommer vi också få chansen att skida två dagar i Alperna! 

 AFS ger alla utbyteselever chansen att uppleva en "utbytesvecka" i någon annan del av Värdlandet. I princip får man välja och vraka bland orterna och det ordnas sedan efter önskemålet. Jag sade bara att jag ville åka till norr och att jag gärna ville skida, och voilà! Jag har kompisar som åker till t.ex. Napoli, Florens och liknande, så det finns alla sorter. Även om det kostar lite så tycker jag definitivt att man skall ta chansen och åka på utbytesvecka. Det är ju bara en gång man är utbyteslev!

Ciao

torstai 1. maaliskuuta 2012

Karnevalen

Jag har ju inte berättat alls vad vi gjorde helgen före fastan började, hoppsan!  Jag var på en karnevalsfest hos en kompis, och vi skulle klä ut oss. Jag tänkte ju inte direkt på att packa med utklädnings-utrustning då jag packade för Italien, men min värdmamma råkade som tur var ha en gammal superwoman-dräkt på lager, så jag tog den.
Karnevalen är så mycket större fenomen här än i Finland. På sätt och vis existerar den därhemma också, eftersom vi är ett kristet land, men det firas inte alls. Högst tar vi oss en fastlagsbulle på fettisdagen, men that's it. Carnevale betyder "adjö till köttet", efter den börjar fastan och de flesta blir vegetarianer för 40 dagar (jag har inte problem där eftersom jag var vegetarian före jag kom till Italien).
Folk här blir helt vilda, det är fest efter fest. Folk planerar sina kostymer långt före och de bakar bakelser i långa längder. Vi såg på "mardi gras"-paraden i Rio på TV dessutom, vilket fick mig väldigt sugen på att åka dit en dag!
Här har ni en Egobild som jag faktiskt tog endast för er skull... 

Farfar Ciccio kom på söndagen med ett lass bakelser från stans bästa bageri

Jag minns inte namnet på dessa skapelser, men iallafall så gjorde vi dem tillsammans med familjen. De är fyllda med jordgubbs- och aprikossylt

 Och så avslutar vi inlägget med min kompis Giulia på karnevalsfesten utklädd som the Black swan ...

La moda

Jag bor ju i Italien för tillfället - Oj, verkligen? - som är känt för sitt mode. Jag är ganska van nuförtiden, men förr när jag gick in i ett hus drog jag alltid efter andan, för allt var så stilrent inrett. Kläderna detsamma, även småbarnen är riktigt fint klädda och man lär sig från början vad som är snyggtoch går bra ihop. Här är grejerna som är the big thing at the moment i min stad

  • Som jag sagt förr så är Converse megapoppis här! Det kan inte gå fel med ett par Chucks på fötterna helt enkelt. 
  • Något annat mycket vanligt är paljetter: på mössorna, på vantarna och på byxorna.
  • Polotröjor: de finns i alla färger och former här, och används ofta under kortärmade klänningar på vintern, och du är alltid städad och fin med en sådan!

HUXI AVANTI LS LONG CARDIGAN W/O PATCHES, SUMMER BROWN, main


  • Jag vet inte vad man skall kalla dem korrekt, men långa koftor med volanger är ganska inne också. Jag köpte nyss en egen  stickad version och den är superskön, jag vill inte ta av mig den!







  • En grej som jag inte riktigt hiffat, är att alla har ryggsäck, och då menar jag precis alla! Dessutom samma märke, d.v.s. Eastpak. När jag kommer med min Marimekko-axelväska tycker folk ofta att den är jättecool, eftersom man aldrig typ ser axelremsväskor här...

    Japp, det var mitt modereportage. Tyvärr är priserna ungefär samma som därhemma, så det är inte alltid man kan tillåta sig att köpa saker och ting...

tiistai 21. helmikuuta 2012

And the winner is...

Mitt grannland Sverige brukar vara bra på detdär med Melodifestivaler och för mig har det alltid varit tradition att sitta i soffan på lördag (fredag?)kvällarna med familjen och titta på alla bidrag, hur dåliga de än är.
Här i Italien är det inte lika mycket schlagerfeber alls. Jag har slängt ett öga på tävlingen ibland då TVn varit på, men ingen här har riktigt lust att titta. De har dessutom ett lite konstigt system när det gäller väljandet av vem som representerar landet. Festivalen i sig har en vinnare, men det är inte alltid vinnaren som dyker upp på Eurovision Song Contest. Nej,  här är man strategisk och väljer det bidraget som är mest "europavänligt". 

Så här har ni de två bidragen. Den första är Italiens rappresentant Nina Zilli, och den andra är Sanremos (festivalens)  riktiga vinnare: Emma. Personligen tycker jag bättre om den sistnämnda...


Det var en gång en flicka som åkte till italien för ett år. Under detta år bestämde hon sig för att blogga regelbundet om sina upplevelser för att folket i hennes hemland skulle kunna hålla koll på vad som hände. Ett halvår gick, allting flöt bra på, uppdateringarna kom någorlunda regelbundet. Sedan blev hon uppslukad av vulkanen Etna som har god aptit för utlänningar...

Jaa... Skulle det vara så hade jag iallafall haft en bra ursäkt för att inte blogga. Ni får nöja er med det klassiska "Jag har inte haft tid" istället, och anta att jag talar sanning.
Sicilien är i full karnevalfest för tillfället, imorgon skall jag åka med min assistent till en liten by i närheten där det lär skall vara en riktigt brakfest med masker och allt. Den riktiga grejen är ju förstås i Venedig, men Sicilien är inte så pjåkiga de heller. Imorgon skall ni få en närmare rapport om jag hinner före vi sticker.
Idag har vi också bakat en sorts kakor inför karnevalen. De är fyllda med sylt och ricotta (Färskost) och är farligt goda. Jag har som sagt turen med att ha en värdmamma som är helt fantastisk i köket, så jag kommer nog att rulla fram på paraden imorgon!
 Ha det bra och så hörs vi (om inte Etna kommer och tar mig..)


tiistai 14. helmikuuta 2012

Buon San Valentino



Jaa... Idag är det alla hjärtans dag, eller San Valentino som de säger här. Det märks inte så jättemycket egentligen, de flesta parena har planer för ikväll, men annars så har det inte hänt så mycket.
Jag firade med att baka hjärtkex åt familjen och det var det. Resten av dagen skall väl gå till att dejta kemiboken :)



sunnuntai 12. helmikuuta 2012

GRÖT

Åt just upp den sista grötportionen. Jag har ransonerat så att det skulle hålla länge, men allt det goda har sitt slut...


Nu skall vi göra tortillas med familjen, första gången de äter det faktiskt!

torstai 9. helmikuuta 2012

LIVE


Igår kväll hade etna ett rätt så agressivt utbrott (denna bild uppdateras konstant, så igår på natten var dett ett eldhav ungefär!  För er som inte var vakna då: såhär såg det ut!

Frutta

Något jag älskar med Sicilien är deras frukter. När jag kom hit var det persiko-, vindruvs- och nektarinsäsong, sedan kom drakfrukten (den som växer på kaktusar) och granatäpplena. Nu har jag måstat ersätta mina älskade vindruvor med apelsiner och mandariner istället, vilket dock inte alls är så tokigt. Därhemma är det en massa möda med att skala dem och sen är de inte alltid så värst goda heller, men här är de himmelska. Det bästa är att min värdfarfar (Ciccio) är trädgårdsmästare, så vi har aldrig slut på frukt. Man äter frukt efter varje måltid här, en vana som jag tycker många skulle kunna ta efter!

För några veckor sedan gjorde Silvana apelsinmarmelad (jag blandade i kastrullen, så var med på ett hörn), som vi sedan åt på rostat bröd på Söndagsfrukosten.




tiistai 7. helmikuuta 2012

Halva tiden

Jag har fått mitt objektiv nu. YES!
Jag prövade att fota lite igår, här har ni en provbild. 


Jag har idag varit exakt halva tiden här.
Usch, nu börjar nedräkningen, det vill jag inte. Min vän Chiara påminde mig idag om att hon kommer att sakna mig då jag åker. Jag vill inte åka! Jag vill frysa tiden och stanna här jättejättelänge. 

Sant Agata

I söndags åkte vi till Catania för att fira St Agata (deras skyddshelgon). Jag hade lite hört före hur det skulle firas, men väntade mig inte alls denhär storlekens festligheter. Jag log hela kvällen - tog foton gjorde jag också, här har ni en bomb!

Såhär gör man Torrone, en lokal sötsak av mandel


Dessa hängde på typ alla balkonger i stan för att ära den unga sankt Agata





Det finns en lång väg som går tvärs igenom Catania - Via Etnea. Längs denna gata strosade vi och tittade på alla fina marknadsstånd när plötsligt det börjar smattra och ha sig. Jag måste säga att det var det vackraste fyrverkeriet jag någonsin sett!

Dessa ljus vägde omkring 50 kilo! "I devoti" d.v.s. de som mottagit ett bönesvar av Agata bar runt på dessa kolosser. 
Det fanns 12 stycken stora "pelare" utsmyckade med målningar och guldornament. Den äldsta pelaren var några hundra år gammal. Frivilliga personer bar på dessa. De var så tunga att de måste ta paus var tredje meter!



I devoti är klädda som de är (vitt nattlinne, svart mössa och vita handskar)p.g.a en historia om hur Agata räddade Catania. En natt hade Etna utbrott och lavan nådde utkanterna av Catania. Folk sprang ut i natten i bara det de sov i och hämtade Agatas slöja (hon var redan då ett helgon) till närheten av lavan för att be för folkets räddning. Otroligt nog så stannade lavan upp och Catania räddades tack vare Sankt Agata.

Detta var huvudtåget. En superlång rad med Devoti drog på vagnen - de var seriöst tusentals. De ropade "Cittadiinii: Devoti, devoti tutti. Viva Sant Agata, viva sant Agata" " Cettu,Cettu" (ungefär "stadsbor, lojala, alla är vi lojala. Leve sankt Agata, Leve sankt Agata" "ja,ja"). Man kunde donera en massa saker till henne som tack för hennes nådighet. Många donerade ljus, pengar och blommor.


Hoppas ni hade en trevlig Sankt Agata ( eller Runebergsdag då) jag avslutade min med ett leende på läpparna!





sunnuntai 5. helmikuuta 2012

Italienares känsla för snö

Det snöar för fullt i Rom. Alla har halvpanik för att det skall bli så kallt, just nu är vi nära 0-strecket, och bävar för ifall det skall snöa . Jag ser fram emot dagen då det singlar ner lite flingor här i Sicilien, nog för att jag säkert måste se i månen efter den stunden, men det skulle vara coolt - säger jag som är uppväxt med snö varje vinter. Rachele är också peppad på att kasta lite snöbollar, hon berättade nyligen att hon aldrig kännt snö knarra under hennes fötter. Aldrig..

I Finland är man ju beredd på snöväder som dessa. Vi måste ha vinterdäck, vägarna plogas konstant ( om man inte bor där jag bor förstås, där det ibland skippas...) och vi har kläder gjorda för dessa tillfällen. Det hör liksom till normaliteten att 3(0) cm snö singlar ner och att sjön täcks med ett tjockt istäcke.

Här i Italien är det mer eller mindre Kaos. Vägarna är igenbommade av alla bilar som inte kan ta sig någonstans, en massa tåg har stannat upp och hela städer är isolerade från omvärlden och har ingen matimport för tillfället. Jag klandrar dem inte, de skall ju inte behöva vara beredda på sånt här heller...  

Silvana trodde knappt på mig då jag sade att vi typ aldrig stänger ner skolorna då det snöar. Här gör man det utifall att det kanske skulle snöa... Jag kommer ihåg förra året då det var en riktigt hemsk snöstorm - även i finska mått mätt - då det kom ner åtminstone 30 cm snö på en natt, och skolan höll ändå upp sina portar och allt fortsatte som vanligt.


.



Glad Runebergsdag!
Visst är det så man säger, inte sant?
Jag tänkte överraska min värdfamilj med runebergstårtor (i muffinsversion), nu när det är söndag och jag har tid och allt.
 Tyvärr så måste jag ge upp den tanken, eftersom idag är ST Agata, d.v.s. idag firas Catanias skyddshelgon.
Enligt min värdmamma är det ett helt fantastiskt spektakel - hon är född i Catania, så hon har barndomsminnen från denna dag. Om en timme sticker vi iväg till Mormor i Catania och skall antagligen ta del av en av hennes fantastiskt goda (och överflödiga) lunch. Sedan skall vi gå och titta på helgonprocessionen. "De lojala" - de som har bett till Agata och fått svar - bär omkring hennes reliker i stan och ropar sitt lov. På kvällen är det dags för fyrverkerier i centrum av Catania. Jag kanske missar den delen eftersom det tydligen är ganska kaotiskt (Maffian brukar kretsa runt)

Jag får försöka mig på tårtorna någon annan dag, för detta verkar ändå som en kul festlighet!

lauantai 4. helmikuuta 2012

Sabato

Tjenare människor!
Idag är det lördag, vilket för det flesta av er betyder sovmorgon. Inte för mig dock. Klockan 7 imorse steg jag upp och gjorde mig iordning för skolan, precis som jag har gjort alla lördagar de senaste fem månaderna.
På Lördagar har jag inte världens tyngsta program: bara en timme matte, en timme fysik och sen hem igen. Dock så kom Signor Pagliotta (min volontär/assistent/lokal rep.) till skolan igår och det ser ut som om denna slappa tidtabell skall få sitt slut om två veckor. ÄSCH! Jag skall börja ha Italienska med resten av min klass. Detta innebär att jag skall läsa Divina Commedia - det där mästerverket som en farbror kallad Dante skrev, ni vet? - och analysera en massa texter av Petrarcha, Macchiavelli etc.  Italienarna ägnar 3 år till att studera Divina Commedia i skolan. Det är ett så gigantiskt och invecklat verk, plus att det ju tillhör deras kulturarv. Jag hoppar liksom in i mitten ...

Jag ber om ursäkt för öknen som bloggen har bjudit på här i någon vecka. Jag har en miljon ton med läxor som skall hinnas ikapp med, så därför har detta väl inte varit en oas av inlägg på sistone..
Är det något ni vill att jag skall berätta? Kommentarsfältet är till för att kommentera (mr. obvious) så ni får fråga hur mycket som helst! (jag är väldigt van vid alla sorters frågor vid det här laget, så jag tror inte ni kan komma upp med något alltför konstigt ur mina ögon sett!
Fråga och föreslå helt enkelt!


lauantai 28. tammikuuta 2012

En dag

I förrgår åkte vi med några AFS-studenter till den lokala keramikskolan för att lära oss hur man dekorerar vaser och sådant. Vi hade det superkul och gjorde allt annat än målade vaser (åtminstone tänkte vi inte på dem så mycket).


När vi var klara gick vi till ett kafe och drack varm choklad. Den varma chokladen i Italien är liksom tjock och chokladig, som det BORDE vara, och om möjligt  godare än vanlig O'boy. Vi diskuterade hur man som keramikbutiksägare klarar av spänningen att en jordbävning kan hända när som helst. Det måste ju vara helt nerv-wrecking!

Efteråt kom Maud (Holland) till mig och åt Lasagne. Hon bor 30 km härifrån så det var lite knepigt för att sticka hem vid lunchtid. Efter maten kom min assistent och vi förde hem henne. Nästa veckoslut skall jag till Niscemi och fira Taylor ( Nya Zealand) och Eunices (Malaysia) sista veckoslut här i Italien. Det får mig bara att inse hur lite tid som finns kvar nu...

How...



Dream1_large




How do you know what is a dream if you never accomplished one? How do you know what is an adventure if you never took part in one? How do you know what is anguish if you never said goodbye to your family and friends with your eyes full of tears? How do you know what is being desperate, if you never arrived in a place alone and could not understand a word of what everyone else was saying?

How do you know what is diversity if you never lived under the same roof with people from all over the world? How do you know what is tolerance, if you never had to get used to something different even if you didn't like it?

How do you know what is autonomy, if you never had the chance to decide something by yourself? How do you know what it means to grow up, if you never stopped being a child to start a new course? How do you know what is to be helpless, if you never wanted to hug someone and had a computer screen to prevent you from doing it? How do you know what is distance, if you never, looking at a map, said "I am so far away"? How do you know what is a language, if you never had to learn one to make friends?

How do you know what is patriotism, if you never shouted "I love my country" holding a flag in your hands? How do you know what is the true reality, if you never had the chance to see a lot of them to make one. How do you know what is an opportunity, if you never caught one? How do you know what is pride, if you never experienced it for yourself at realizing how much you have accomplished?

How do you know what is to seize the day, if you never saw the time running so fast? How do you know what is a friend, if the circumstances never showed you the true ones. How do you know what is a family, if you never had one that supported you unconditionally? How do you know what are borders, if you never crossed yours, to see what there was on the other side? How do you know what is imagination, if you never thought about the moment when you would go back home?

How do you know the world, if you have never been an exchange student?

perjantai 27. tammikuuta 2012

Ursäkta

Jag hoppas ni inte blivit alltför oroliga med tanke på vad mitt sista inlägg handlade om, men don't worry, Jag hade ju min krigarhund Enea med mig . Dessutom är bensinen tillbaka nu, så ingen panik från min värdsysters del över det vita brödet...
Nåjo iallafall. Denhär perioden har varit fylld med strejker, jag har varit borta från skolan en dag p.g.a. just det. Som AFS-deltagare så får jag inte riktigt delta i demonstrationer (När jag läste regeln så trodde jag inte det ens skulle finnas en chans för mig att gå på en, men jag har blivit tillfrågad till tre olika demonstrationer)
Idag skall jag gå på en teaterövning med en nyinförskaffad kompis - vår skola är så gigantisk att jag inte sett henne förr. Hon frågade mig om jag ville joina och jag tänkte att det aldrig skadar att pröva (nyckelord som utbytesstudent: "Ja"). Det blir bättre uppdatering på eftermiddagen tror jag!

lauantai 21. tammikuuta 2012

Bensintankar

Idag är jag borta från skolan, eftersom vi strejkar på grund av de höga bensinpriserna.
Butikshyllorna gapar tomma.. Brödet och mjölet är slut (ett faktum som fick min värdsyster Ilaria att hoppa i taket)
Det är inte bara vi som strejkar, det är också bensinmackarna. De har planerat att göra det i upp till 8 dagar. Tänk er 8 dagar utan bensin i ett samhälle där man tar bilen överallt, tillochmed de korta sträckorna... Om någon skickat något till mig kommer det inte fram förrän om två veckor..

Jag får helt enkelt göra som vi gör därhemma när det kniper:  ta mig ut på jakt i urskogen med min isbjörnspäls på ryggen och med mina bara händer som vapen...
Och så tar jag min trogna jakthund Enea med mig... (seriöst så är han en riktig fegis)