Lörday

Nu är det lördag igen, det är typ som fredag var för mig förr då jag inte gick i skolan på lördagarna..
Ikväll skall vi väl högst antagligen ut och smyga med värdsyrran.

Medan amerikanarna firar halloween så har vi "I giorni dei morti" = de dödas dagar. Vi har ledigt från skolan och dagarna firas tillsammans med familjen. Här i Caltagirone brukar man baka en speciell bakelse som kallas "ossa dei morti" (De dödas ben) som tydligen är väldigt god. På dagen före själva högtidsdagen (1.11) får barnen presenter av deras döda släktingar. Låter visserligen litet morbidt till att börja med, men egentligen ligger det en ganska fin tanke bakom. Man skall inte sörja för döden, utan istället glädjas för livet.
Vi skall besöka gravgården i närheten. Rachele har pratat mycket om den och att det finns alla möjliga sorters gravar där, så tydligen är den sevärd.

Ett litet i-lands problem jag har just nu är italienarnas sätt att klassificera saker och ting, ta som exempel namnen på lingon och blåbär. Rakt översatt så heter lingon "röda blåbär" på italienska. MEN DET ÄR JU INTE SAMMMA SAK! De smakar på långa vägar inte likadant. Blåbär är mitt favoritbär medan jag avskyr lingon (förutom kanske sylten). Jag förklarade detta för min värdmamma och hon hade inte en blekblå aning om att de var olika bär... Idag hade min familj köpt en påse med svamp. När jag frågade vad det var sa dom "svamp", jag specificerade mig och frågade vilken sorts svamp? "Svamp" var svaret igen. Jag tror jag måste skicka dem på skogsmulleutbidlning!

Jag skall dock säga en sak i rättvisans namn, och det är att vi finnar är urusla på att identifiera pasta. När jag kom hit tyckte jag att det ungefär fanns två sorters pasta: makaroner och spaghetti. Jag visste att de hade olika namn, men brydde mig inte destomera. Redan nu har jag lärt mig att det är stor skillnad på om du äter tomatsås med occhi di lupo eller med farfalle. Det ni!

Jag mår bra!

Just nu pågår flera översvämningar runtom Italien. Stora stormar och ösregn och dessutom har ju Etna haft utbrott. Men jag vill låta er veta att allting är bra med mig. Etna har regelbundet utbrott, så ingen här oroar sig över det. Angående översvämmningarna så har de för det första inte nått sicilien, dessutom bor jag i en av de högst belägna städerna i Italien, så det skall nog vara mycket till om Caltagirones 600 meter över havet inte räcker.

Giarre

Jag är nu hemkommen från Giarre. Det var som att vara på en stor släktträff. Man kunde gå fram till i princip vem som helst och prata om sina upplevelser. Många vänner kommer att vara livet ut, det är jag säker på. Vi har redan planer på att besöka varandra senare. Det är så många ställen jag vill se i världen i mitt liv, hur skall man hinna med allt?

Vi åkte iväg på lördag morgon mot Catania tillsammans med Lilla (Ungern), Taylor (Nya Zeeland) och Maud (Holland) där vi träffade alla andra utbytisar och åkte vidare mot Giarre.
Giarre ligger alldeles vid havet, hotellet låg alldeles brevid en strand med klarblått vatten och stora vågor. Tyvärr kunde vi inte simma under dessa dagar.
Lägret bestod till stor del av olika övningar. Vi diskuterade i grupper om hur vi skulle tackla diverse problem och skillnader. Vi gjorde också en presentation om vårat land, folk fick sedan sätta post-it lappar på alla länder, med ord och saker som de associerade med dem. Inte så förvånande var det många lappar med orden "sauna" "cold" och "nokia". Jag måste igen förklara att mina rötter inte är i Sverige, att jag har kunnat svenska sen jag föddes (inte lärt mig i skolan) och att jag faktiskt är född i Finland . Det är tydligen svårt att förstå fenomenet "finlandssvenskhet". Eller så är det jag som förklarar dåligt.
Hotellet som vi bodde på var utrustad med pool. Dock regnade det alltid då vi hade tid att simma, så det blev inte så mycket av den delen.
Den andra kvällen satt jag i sofforna vid hotellrummet med några typer när en massa människor kom in och sade att Etna hade utbrott. Jag har aldrig förr sett ett vulkanutbrott, så det var ganska häftigt. Det får en att inse hur liten man faktiskt är.
Den sista kvällen hade vi en Talentshow. Bland talangerna fanns det bl.a en Ny-zeeländsk flicka (Aka Taylor) som dansade en maoritansk krigsdans (hon hörde till Maori-befolkningen), en mexikansk gitarrist och ett gäng kineser som lärde oss en liten barnsång på kantanesiska. Det är så fantastiskt att få se alla kulturer och kunna fråga dem alla om dem.

Summa sumarum, ett fantastiskt läger!

Uno per tutti è tutti per uno

Har just pratat med far min på Skype. Känns skönt att jag slipper Finland 3 grader och blåst just nu när jag tycker att 18 grader är småkallt!

Igår var jag och såg på min första Italienska bio. Jag hade italienskalektion på eftermiddagen och hann knappt cykla hem förrän vi åkte till bion tillsammans med Lilla, Rachele och Giulia för att se på "de tre musketörerna". Salongen var tom sånär som på två andra personer (biosalongen var ungefär lika stor som finnkinos 1a) så vi kunde gott och väl välja var vi ville sitta.
Filmen var sådär. Det finns en äldre film med samma handling, jag föredrar nog den framför den nya. Den vi såg igår var lite för mycket torra skämt och fullproppad med effekter enligt mig. Nåjo, se den själva och bilda er egen åsikt.

Efter filmen gick vi och åt kebab följt av kanelglass som var jättegod men ingen orkade med, så den åkte i sopisen efter två skedar..

Imorgon drar jag iväg på läger till Giarre, så jag kommer inte att uppdatera förrän onsdag tidigast. Ni får överleva helt enkelt, men när jag kommer tillbaka blir det bildbomb.

Ha det bra!
Ciao

Mercoledi

Idag är jag ledig från hobbyer. Det börjar glesna med sådana dagar, vilket får mig att uppskatta dem ännu mera. Jag kan ärligt talat säga att jag inte har haft så lugna dagar som jag har haft här i Italien på flera år, jag brukar ränna från ena aktiviteten till den andra, titt som tätt.

Igår - efter italienskan - var jag på min första pianolektion . Den bestod i princip av att jag blev bjuden på kex och godis medan läraren pratade med min värdmamma om hur vi skulle gå tillväga, jag fick lite noter och sen åkte vi hem.
Till middag blev det pizza, mums efter en full dag. Min favorit hittils är  "pizza vegetariana" med zuccini, äggplanta, mozzarella och körsbärstomater. Jag är - och kommer aldrig att bli - ett stort fan av pizza, men här är den faktiskt ok, så det gör mig inte så mycket att vi äter det då och då.

När jag kom hem idag fick jag veta att någon hade skickat ett paket till mig. Utan adress, endast mitt och min värdpappas namn och Caltagirone. Så förstod jag iallafall på min värdmamma. Ja, vi får se när han kommer hem, postiljonen visste vem han var så han fick det direkt i handen på jobbet!

Avslutar inlägget med en bild på Enea. Han brukar stå och skälla som förbytt på sin egen spegelbild !

MatMat

Vanlig middag här. Det där gula och rosa närmast kameran är kaktusfrukter, de är helt gudomligt goda. Jag har blivit ännu mer fruktfrälst här - om det nu är möjligt. Vi äter vindruvor och persika varje dag och jag har ännu inte tröttnat.

Häromveckan berättade jag för engelskaläraren i skolan vad vi äter i Finland. Jag nämnde rågbröd (ja, jag hade ordbok!) och att vi också åt sånt som pasta. Jag fick följdfrågan "vad för sorts pasta?", jag svarade "t.ex. fullkornspasta". Hennes slutsats: "ja men det är för att ni i Finland är på diet hela tiden".
Japp, vi finnar storbantar konstant, vi gör inget annat!

Pianoforte

Jag har varit beredd på att inte spela piano så mycket iår och kanske bara plinka på synten här då och då.
Jag märkte dock ganska snabbt att det är omöjligt. Jag måste få röra ett piano, det är lite som en drog för mig. Senast vi var hos Giulia och jag fick spela medan Rachele och hon gjorde läxor spelade jag tre timmar i sträck. Jag vaknade upp ur musikkoman när Rachele pickade mig på axeln och sade att vi skulle gå, hoppsan!
Vi har ordnat så att jag skall få spela på musikinstitutets piano två gånger i veckan, samt hos Giulia (vars mamma är min assistent) när jag vill. Som grädde på moset får jag börja ta lektioner också, med start imorgon! Nu är jag glad!

Strejk n.2

På två veckors tid har jag nu upplevt två strejker. Idag är det strejk på grund av att skoleleverna beger sig ut för att demonstrera på Catanias och Caltagirones gator (Rom också för den delen). Min Italienska är fortfarande väldigt torftig, så jag har inte riktigt fattat varför det demonstreras. Kanske jag borde börja läsa nyheterna litet mera? Om det är någon där hemma som kunde upplysa mig så skulle jag vara lycklig, jag har frågat två gånger men har fortfarande inte fattat.
Jag stannar iallafall hemma, är ganska trött - Jag är typ trött hela tiden, trots att jag sover på dagen, haha. jag har pratat med Lilla (den ungerska utbytisen som bor i samma stad) och hon har samma problem, så jag lider knappast av någon dödlig åkomma.

Lite nyheter: på måndag skall vi åka till Niscemi med Lilla och två andra utbyteselever och förbereda oss för campet i Giarre (där vi skall träffa alla utbyteselever som är placerade i Sicilien!). Jag är inte riktigt säker på vad vi skall göra, men jag tror vi skall få några frågor att fundera på och så skall vi väl fixa med bussbiljetter och liknande. På Lördag åker jag iväg till Giarre med Lilla och de andra och vi stannar tills Onsdag, några bloggfria dagar med andra ord. Kameran skall naturligtvis med!

En massa goda bakelser från Caltagirone, jag har prövat de flesta...

Update: Protesterna här i Italien är en del av Wall street-protesterna. Det är ganska upproriskt i Rom för tillfället, men Caltagirone och Catania stoppades av ett ösregn som hette duga!

Bildbomb från Taormina

Jag drar mig väldigt sällan till att ta sådana här bilder, gjorde det dock denna gång.

En liten liten by på vägen till Taormina (det fanns en massa såna)

Från utsiktsposten i Taormina, det var molnigt den dagen...

Jag och min stora kärlek Etna... På samma dag kan man både skida och simma i Taormina!

Alla frukterna är gjorda av marsipan, de kallas pasta reale om jag minns rätt

Rachele läste baksidan av "en halv gul sol" (som jag fick av mamma) högt. Jag önskade jag hade haft en videokamera!

Bild uppifrån en bergsby jag har glömt namnet på. Vägen  upp dit fick en att  uppskatta sin tåliga mage!

rödvitrandigt

Jag sitter för tillfället och gör läxor och på samma gång äter jag Mariannekarameller (Detta var en av sakerna som mamma hade skickat till Taormina. )Jag sätter upp bilder imorgon, är väldigt mycket ståhej nu.

Vi skall följa med Ilaria till Catania ikväll eftersom universitetet börjar sina kurser imorgon. Hon skall bo i en lägenhet tillsammans med några andra i Catania, så vi lär inte se henne på veckorna alls.  Det blir tomt vid matbordet. Nåjo, jag har ju Rachele att flumma med!

ett lite provsmak från vad jag fotade igår: Etna

1 mese

Ser ni mätaren till höger?
Idag har jag varit i Italien i en hel månad!
Det är med blandade känslor jag tänker tillbaka på månaden. Dels känns det som om det var igår jag anlände till mitt nya hem och var omtumlad av alla nya intryck, dels känns det som om jag har varit här väldigt länge eftersom jag har så många minnen härifrån! Jag har aldrig varit borta ifrån min familj så länge som jag har nu. I början saknade jag min familj mycket, men för varje dag som gått har de stunderna minskat. Jag har aldrig haft känslan av att jag vill ge upp och åka tillbaka till Finland, nej. Saknaden har nog mera  berört personer, jag har önskat att de vore här och upplevde saker med mig.
Ett tips till alla som har hemlängtan (jag tror att jag är den tusende som säger detta) Den bästa boten mot det är att hålla sig upptagen med andra saker. Inte för att tränga bort sina känslor, utan för att inse att man faktiskt kan klara sig på egen hand, vara stark, trots att man inte har sin familj brevid sig hela tiden.

Taormina

Vi skall dra iväg till Taormina om en liten stund! Det ligger supernära Etna (Ja, jag är fascinerad av Etna, därför nämner jag vulkanen ofta). Vi skall titta runt i staden, men vi skall också träffa Sandras familj som är här på semester där. Detta eftersom de har en väska som de skall ge till mig. Väldigt skumt, vad gömmer hon på? Skämt åsido, väskan innehåller diverse saker ifrån Finland som mamma har skickat. Bl.a  innehåller den några svenska böcker. Jag har haft läsarabstinens här i några veckor eftersom det inte ens finns engelskspråkiga böcker, så jag är Jätteglad för detta (notera att jag skrev jätteglad med stort J)
Jag uppdaterar efter vi har kommit hem igen, förmodligen kommer det några fina foton också!

Här ser man både Caltagirone och Taormina. Det tar ca 2 timmar dit. 

stereotypes

Överallt i världen har man fördomar eller stereotyper om olika människor. Man har allt som oftast en idé om hur andra människor är före man träffat dem. Jag försöker att låta bli att hindras av mina fördomar och bilda en egen uppfattning om människan före jag dömmer den.

Men nu till saken, också här har man förutfattade meningar om hur en finsk person är. Jag har fått frågor som verkat lite småkonstiga för mig, men dock inte alls lika galna frågor som de som ställts till mina utbytesvänner i USA.
Det är väldigt många som tror att alla är blonda i norr och har frågat om min naturliga hårfärg är blond.
De är också förundrade över min ögonfärg som borde vara blå, men istället är grön.
Många tror också att man pratar engelska i Finland, som ett andraspråk.
Första reaktionen när jag säger att jag är från Finland är: "Huu vad kallt det är" följt av, "alltså ungefär -5 grader?". Förvånade miner då jag säger att vi hade 30 grader i somras och -30 i vintras. De älskar tanken på snö flera månader om året.

Det var ungefär det jag kom på nu, det har ställts flera frågor, men jag har förmodligen glömt dem.
Jag får ofta frågan att tala finska, fysikläraren frågade mig häromdagen hur man sade "tystnad" på finska eftersom det var smått kaos i klassen just då. Det var ganska roligt att höra läraren försöka uttala "hiljaisuus" och på samma gång hålla masken. Faktumet att folk inte uttalar "h" gör inte saken lättare!

Strejk

Idag när jag i vanlig ordning kom till skolan med cykel möttes jag av en skolgård proppfylld med elever som med jämna mellanrum jublade och applåderade. Jag förstod inte först varför alla stod ute och inte gick in på timme, och jag sökte efter någon bekant som kunde förklara vad som hände.
Vår skola hade strejk idag, vilket innebär att både lärarna och eleverna har rätt att skippa skolan, med konsekvenserna förstås (ingen lön, efter i skolarbete osv..)
Min värdsyster åkte hem, men jag måste stanna eftersom jag skulle vara med på informationstillfället som AFS ordnade...  Jag slutade dock 2 timmar tidigare, så det var inte helt fel!

Vädermanipulerad

Hösten börjar närma sig där i Finland (Rättare sagt är den väl redan där). Jag pratade med mamma på Skype häromdagen och hon berättade hur de hade haft en konstigt varm dag där (19 grader). Min första tanke var: varmt?
Ja, jag har bott i Finland i hela mitt liv, jag har upplevt 16 år av Finlands klimat, jag borde veta hur hösten är. Ändå har jag sådär sakta mak börjat glömma och tappat uppfattningen om hur det verkligen är.

Första veckan i Caltagirone höll jag på att krevera av värmeslag då jag hade jeans på mig i 30 grader och bytte till shorts snabbt som blixten bara jag hade möjlighet. Jag förstod inte hur folk klarade av att hålla på sig huppare (luvtröja på korrekt svenska) i det där vädret. Sådan finskpinne som jag är var det första jag gjorde när solen sken att sätta mig och bara suga in all d-vitamin - sommaren är kort i mitt huvud. Sedan när jag insåg att solen skiner här med hög styrka ända in i november lade jag av (Jag är redan brunare än mina värdsyskon, kommer att matcha pepparkakorna vid jul).
Som med allting så vänjer man sig, nu är 27 grader på dagen standard för mig, jag går i långbyxor och nästan huttrar om temperaturen går under 20 (10 grader är decemberväder!) och som sagt har jag helt tappat min uppfattning om det finska vädret

Jag är glad att jag kommer tillbaka på sommaren så att det första jag gör inte är att frysa näsan av mig.

Inköp

Typ såhär ser den ut!

Är inte ett megastort fan av simdräkter. (Jag är så lång i ryggen i jämförelse med min storlek att jag sällan hittar en som passar överallt) men trots detta har jag idag köpt en. Relativt lyckat köp med tanke på att jag hade en kvart på mig att välja.
Orsaken till att jag har köpt den är att jag skall börja simma här. Intee i något lag eller så, men på skoj några gånger i veckan. I simhallen här är det inte brukbart med simshorts och bikinitopp, så jag fick krypa till korset och köpa en dräkt.
Jag älskar att simma och har alltid bott nära havet (med nära menar jag att jag i princip alltid har haft vattnet på en kilometers avstånd) så att bo här så långt ifrån havet är verkligen en förändring. Jag vet vad ni antagligen tänker nu: hon bor på Sicilien, vatten finns överallt. Jag råkar dock bo nästan i mitten, så det är åtminstone 40 km till havet, om inte längre. Jag saknar havet och att simma i det, men än så länge får swimmingpooler agera substitut, vilket är en hel drös bättre än att inte simma alls!

Följ din dröm!

Det finns en tjej här i min klass här i Caltagirone som verkar vara jätte sugen på att åka på utbytesår, men har en hel del funderingar. Jag är jätteglad att hon kommer till mig och pratar (även om jag inte kan säga så mycket så lyssnar hon) och jag har försökt göra så mycket jag kan för att säga att jag verkligen är nöjd med mitt val. Så ni andra som funderar, Ta åtminstone och titta igenom möjligheterna. På internet finns en massa info (t.ex.afs) och jag har för mig att de flesta organisationer erbjuder gratis info per post. Före jag sökte påriktigt gick jag in på en massa organisationers hemsidor och tokbeställde info. Jag tror familjen kommer ihåg tiden då det damp broschyrer titt som tätt ner i brevlådan. Jag visste allting när jag väl bestämde mig!   Vi gick på flera intervjuer, det slutade med att vi valde AFS. De är noggranna med att informera så att man säkert inte missar några regler, och de har bra kontaktnät. Jag kan ju förstås inte tala för något annat land, men här i Italien funkar det bra!

Jag vet en hel del människor som säger: "Nej, jag kan inte", "Jag skulle aldrig våga", "jag skulle bara misslyckas med allt" etc. Men ändå är deras stora dröm att åka på utbyte. Senare (efter flera år) säger de att de kanske borde ha tagit chansen då den fanns.

Jag förstår hur det är att kasta sig ut i det okända, det är spännande, men samtidigt jätteskrämmande.
Det kommer inte att vara att sväva på moln hela tiden, jag skall inte ljuga om den saken. men i slutändan kommer du att vara stolt över dig själv som klarat det. Du kommer att kunna säga att du tog tjuren vid hornen och fullföljde din dröm, även om det fanns motgångar! Det är viktigt att följa sitt hjärta i sådana här frågor. Det värsta som finns är att ångra sig för något man INTE har gjort.

weheartit.org

Memma

Vi skall någon gång i nästa vecka ha en träff tillsammans med värdfamiljerna i området, och alla skall ta med en efterrätt som är typiskt för sitt land.
Mitt stora problem för tillfället är att komma på vad det skulle vara. Inget kommer nu upp i mitt huvud förutom memma, något jag har för mig att inte brukar vara så populärt . . .

Jag tror att jag skall fuska och göra kanelbullar. Det är ändå skandinaviskt!

Tror nog att italienarna skulle älska detta, eller vad säger ni?